Vacker gryning
Efter några riktigt tunga bompass lossnade det äntligen!
Söndagsmorgonen bjöd på strålande förhållande med några få minusgrader och för ovanlighetens skull helt vindstilla.
Svärd, Tompa och jag var ute i god tid och vid åtta-tiden var samtliga spön satta.
Redan innan första koppen kaffe var upphälld så kom första fället. En snipa på knappa två kilo fick syna isen en liten stund.
Efter ytterligare någon liten och några bomfäll så lugnade det sig lite fram till strax efter nio, då det var dags för en huggperiod igen med bla dubbelhugg.
Störst av dessa var en fin fyrakilos som Svärd tog. Riktigt härligt med en riktig huggsexa för en gångs skull !
Strax innan det berömda elvahugget var det dags igen. Först fick jag ett fäll och efter att Svärd fått befria min lina från en krånglande vippa så fick även han springa.
Fisken hade fått vandra iväg med ganska mycket lina. När jag sedan skulle göra mothugg hade jag svårt att få kontakt med fisken då den vänt tillbaks mot hålet.
Efter lite tokvevande fick jag kontakt och nu blev det åka av en stund.
Att det var en bättre fisk var det ingen tvekan om då den passerade hålet första gången.
Efter lite trix lyckades Tompa lirka upp gäddan och placera henne i ikeapåsen.
Trots ett mäktigt huvud tyngde hon vågen "bara" till 9,3 kg och med en längd på 108 cm.
Nöjd eller?
Ett nytt ismetebästa och en härlig fisk som framåt våren väger betydligt mer.
Efter några foton så fick hon åter vända tillbaks i vattnet för att äta upp sig och förbereda sig för den annalkande vårens lekbestyr.
Syns till våren. Nu hade jag "flow" och en stund senare kunde jag väga in ytterligare en fin fisk på 103 cm och 7,04kg.
7a När klockan började närma sig lunch kunde vi summera nio gäddor plus ytterligare lika många fäll/hugg.
När hade jag ett så bra gäddfiske senast? Inte en aning. Men låt det gärna bli fler sådana dagar med sann fiskeglädje.
För det är ju trots allt så som Mads Mikkelsen säger:
Livet är inte dagarna som passerar utan dagarna man minns.
Tack Tompa för bilderna.
